Beställ
från Apotekarsocietetens förlag
e-post books@swepharm.se
telefon
08-723 50 29
fax 08-149580.Sammanfattning
Föreliggande rapport redovisar
resultaten av en analys av läkemedelsindustrins marknadsföring
som drivkraft inom sjukvården. Analysen omfattar dels
vilka nya läkemedel som introducerats under senare år,
dels marknadsföringen av samtliga läkemedel i form av
samtliga läkemedelsannonser i Läkartidningen (som antas
spegla intensiteten i hela marknadsföringen), dels försäljningsvolymerna
och försäljningsvärdena av samtliga läkemedel under åren
1986 - 2002. Nyintroduktioner, annonser, volymer (i
definierade dygnsdoser, DDD) och försäljningsvärden (i
Apotekens Utförsäljningspris, AUP) har delats upp på
botande, lindrande, substituerande (ersättande) och förebyggande
läkemedel. Analysen har lett till följande slutsatser.
Industrins marknadsföring är en
starkt pådrivande kraft bakom den ökande läkemedelsförsäljningen.
Den inriktas i ökande omfattning på förebyggande läkemedel,
av vilka många har höga priser och ges till stora delar
av befolkningen och under många år. Samtidigt minskar
andelarna av marknadsföringen och försäljningen av
botande, lindrande och substituerande läkemedel. För
botande medel synes annonseringen helt ha upphört.
Läkemedelsindustrin har som alla
kommersiella företag en legitim rätt att aktivt
marknadsföra sina produkter, och det vore fel av företagen
att inte satsa på de mest lukrativa läkemedlen.
Konsumenten, dvs sjukvården och patienterna, agerar
emellertid inte som kompetenta köpare. Företagen ser förskrivarna
som sina kunder, men förskrivarna saknar viljan och
insikten att anta den rollen. De slutliga läkemedelsanvändarna
(patienterna) är inte heller väljande kunder och
betalare på en ordinär marknad. I stället är
huvudbetalaren en tredje part, nämligen stat och
landsting, dvs skattebetalarna. En ytterligare
komplikation är att det är svårt att korrekt värdera läkemedels
patientnytta och risker när medlen används i sjukdomsförebyggande
syfte. I det enskilda patientfallet är det omöjligt.
Kliniska prövningar tyder på att
den medicinska och ekonomiska nyttan ofta är god vid
sekundärpreventiv användning av läkemedel, dvs i syfte
att förhindra nya sjukdomsyttringar eller -komplikationer
hos patienter med t ex diabetes, astma, epilepsi eller hos
dem som haft hjärtinfarkt eller slaganfall. Däremot är
den medicinska och ekonomiska nyttan ofta låg vid primärpreventiv
läkemedelsanvändning, dvs hos friska människor med någon
riskfaktor, t ex måttligt förhöjt blodtryck eller
kolesterol. Det är därför anmärkningsvärt att just
blodtryckssänkande och kolesterolsänkande läkemedels
andelar i såväl nyintroduktioner, marknadsföring som i
försäljningsvärde och försäljningsvolym dominerar
bland de förebyggande medlen. År 1998 och 2002 utgjorde
annonsandelen för blodtrycks- och kolesterolsänkande
medel 75 % av annonsvolymen för samtliga förebyggande
medel, och både försäljningsvärdet och försäljningsvolymen
utgjorde 50 %. Marknadsföringen är särskilt intensiv för
de dyraste medlen, och dessa dominerar också försäljningen
trots att de inte är effektivare. Det finns även exempel
på att intensiv marknadsföring av läkemedel med sämre
dokumentation ökat försäljningen på bekostnad av bättre
dokumenterade men mindre intensivt marknadsförda
alternativ. De medicinskt effektivaste och samtidigt
billigaste blodtryckssänkande medlen marknadsförs inte
alls.
Samhället skulle göra både
medicinska och ekonomiska vinster om sjukvårdshuvudmännen
utvecklade en välfungerande producentobunden läkemedelsutbildning
av läkare och andra förskrivare.
Summary in
English
The marketing of drugs by the
pharmaceutical industry as a driving force in medical care
has been analysed by comparisons of, on the one hand, all
advertisements in the Journal of the Swedish Medical
Association (which may be assumed to reflect the total
marketing efforts) for different types of drugs and, on
the other, the sales volumes (shares of sold Defined Daily
Doses, DDD) and sales values (shares of pharmacy sales
values) of the corresponding drug groups. The comparisons
comprised the years 1986 - 2002.
Marketing of preventive drugs has
been gradually increasing, whilst that of curative,
substitutive and symptom-alleviating drugs has been
reduced. For curative drugs, advertising has apparently
ceased altogether. Instead, marketing during latter years
has been increasingly focussed on preventive drugs that
also are the most profitable drugs. They are employed not
only in secondary but also in primary prevention, as
prophylaxis against disease development in healthy
subjects with a certain risk, such as modestly increased
blood pressure or plasma cholesterol. Such drug treatment
may be considered for large segments of the population and
for many years.
The increased marketing of preventive
drugs, particularly the newest and most expensive
alternatives in the cardiovascular area, has been
commercially successful; the sales shares of such drugs
have increased both in volume (proportion of sold DDD) and
in economic value (proportion of pharmacy sales values).
However, from a medical point of view, as well as in terms
of public economy, this development is deplorable, because
primary preventive use of drugs has a low effectiveness
and a low efficiency. There are even examples showing that
intensive marketing of less well documented alternatives
has promoted sales at the expense of well documented but
less intensely marketed alternatives.
The results indicate that society
would benefit both from a medical and an economic point of
view if the public care-givers developed and deployed
effective producer-independent drug education systems for
physicians and other drug prescribers.
-----------------------------------
Beställ
från Apotekarsocietetens förlag
e-post books@swepharm.se
telefon
08-723 50 29
fax 08-149580.
|