Beställ från:
Apotekarsocietetens
förlag, telefon 08-7235025, fax 08-149580.Sammanfattning
Kroniskt förhöjda blodnivåer
av kolesterol, speciellt LDL-kolesterol, antas bidra till
utvecklingen av ateromatos/ateroskleros (åderförfettning,
åderförkalkning) och dess konsekvenser i form av hjärtkärlsjukdomar,
främst hjärtinfarkt, stroke (slaganfall) och för tidig
död. Kolesterolsänkande
läkemedel, främst sådana som hämmar syntesen av
kolesterol (statiner), har därför blivit alltmer använda
redskap i strävan att förebygga hjärtkärlsjukdomar.
Två i Sverige tillgängliga
statiner, pravastatin (Pravachol®) och
simvastatin (Zocord®), har i flera
placebokontrollerade randomiserade långtidsstudier
(totalt omkring 50 000 patienter; studiernas kortnamn i
parentes) haft förebyggande effekt avseende hjärtinfarkt,
stroke och för tidig död. För pravastatin har både
primärpreventiv (WOSCOPS (1), endast män) och sekundärpreventiv
effekt (CARE (2) och LIPID (3), båda könen) påvisats,
och för simvastatin (4S (4) och HPS (5)) har sekundärpreventiv
effekt visats ända upp till 80 års ålder (HPS) och hos
både kvinnor och män (HPS). Simvastatin har hjärtinfarktpreventiv
effekt även hos patienter med diabetes (HPS), och
pravastatin synes kunna fördröja utvecklingen av
diabetes (WOSCOPS). Även lovastatin, som ej finns i
Sverige, har påvisad sekundärpreventiv effekt.
Övriga statiner saknar
fortfarande dokumentation för långtidspreventiv effekt,
och den mest potenta kolesterolsänkande statinen,
cerivastatin (Lipobay®), indrogs 2001 på grund av
allvarliga biverkningar och ett 50-tal dödsfall. Det
finns alltså goda skäl att endast nyttja pravastatin och
simvastatin i långtidsprevention av aterosklerotiska hjärtkärlsjukdomar.
I tre metaanalyser av
statinprövningar mot placebo var den relativa minskningen
av totalmortalitet 20 %. I enskilda studier var den
absoluta årliga mortalitetsminskningen 0,62 % (4S,
simvastatin), 0,51 % (LIPID, pravastatin), 0,30 % (HPS,
simvastatin) och 0,18 % (WOSCOPS, pravastatin). I en
studie (AFCAPS/TexCAPS (6), lovastatin) sågs ingen
minskning av total moralitet.
161 hjärtsjuka patienter måste
behandlas för att undvika ett dödsfall årligen enligt
4S (simvastatin; totalkolesterol vid inklusion 5,5 – 8,0
mmol/l) och 196 enligt LIPID (pravastatin; totalkolesterol
vid inklusion 4,0 – 7,0 mmol/l). 556 icke-hjärtsjuka män
med förhöjda totalkolesterolnivåer (> 6,5 mmol/l) måste
behandlas för att nå samma mål enligt
WOSCOPS. När hjärtpatienter med normala och låga
totalkolesterolnivåer inkluderades (HPS
> 3,5 mmol/l; CARE < 5,7 mmol/l) måste 333 (HPS)
respektive 625 (CARE) patienter behandlas för att undvika
ett dödsfall årligen. Enligt 4S måste 21 patienter
behandlas för att ett levnadsår ska vinnas. Varje förhindrat
dödsfall motsvaras sålunda av ett tillskott av cirka 8
levnadsår (161/21).
Baserat på 4S kan läkemedelskostnaden
per vunnet levnadsår vid sekundär prevention uppskattas
till 90 000 kr för män och 160 000 kr för kvinnor med
nuvarande pris på simvastatin (april 2002). Baserat på
LIPID skulle motsvarande kostnad vara 130 000 kr med
nuvarande pris på pravastatin. Baserat på WOSCOPS skulle
motsvarande kostnad vid primär prevention vara 370 000
kr. Den högsta medicinska och kostnadsmässiga
effektiviteten av båda statinerna tycks sålunda föreligga
vid sekundär prevention hos individer med initialt höga
kolesterolnivåer.
Det är oklart om det finns
en optimal total eller LDL-kolesterolnivå som indikerar
det ideala terapeutiska målet. Befintliga data talar mot
”the lower the better”, alltså att man ska sänka
LDL-kolesterol så mycket som möjligt. Mortaliteten är
t.o.m. förhöjd hos individer med obehandlat låga
totalkolesterolnivåer. Det är dessutom troligt att
pravastatins och simvastatins hjärtkärlskyddande effekt
åtminstone delvis beror på andra mekanismer än sänkning
av LDL-kolesterol.
Användningen av statiner i
Sverige har ökat för varje år; försäljningen var 32
miljoner kr 1990 och 1141 miljoner kr 2001. Användningen
varierar påtagligt mellan landstingen och även mellan
kommuner inom samma landsting. 2001 användes mest i
Norrbotten, Dalarna, Gävleborg och Södermanland, och minst i Gotland, Jämtland, Halland och Kalmar.
Under
perioden 1987-1999 sjönk mortaliteten i ischemisk hjärtsjukdom
påtagligt, och mortaliteten i stroke i mindre grad, men
statinernas bidrag härtill är oklart. Ju högre
kommunernas användning av statiner och andra lipidsänkande
läkemedel var under 1987-1993 desto lägre var deras hjärtinfarktmortalitet.
Användningen samvarierade emellertid även med
skillnaderna i socioekonomiska resurser, vilket gör
resultaten svårtolkade. Det behövs mera ingående
studier avseende statiners medicinska och ekonomiska
effektivitet på befolkningsplanet.
-----------------------------------
Beställning
och information om pris: se Apotekarsocietetens
förlag.
telefon 08-723 50 29,
fax 08-149580.
|