|
Sammanfattning och förslag
Allmänläkares attityder till Läkemedelskommittéernas
rekommendationer har undersökts i en enkät som genomfördes
av Svenska Gallup. NEPI ansvarade för frågorna i enkäten.
NEPI har därefter även studerat den faktiska förskrivningen
av de läkemedel som fanns med i enkäten och jämfört förskrivnings-
och enkätresultaten.
Enkätresultaten var mycket positiva ur
kommittéernas och landstingens synvinkel. Hela 90% angav
att de följde kommitténs rekommendationslista och ungefär
lika stor andel att de kände till rekommendationerna och
hade stort eller mycket stort förtroende för sin kommitté.
Motiven till kommittéernas rekommendationer var kända av
77%. Kännedom om motiven för rekommendationerna angavs
vara viktig för följsamheten.
Mer än hälften av allmänläkarna
sade sig känna ansvar för läkemedelskostnaderna, men
det fanns ingen korrelation mellan angiven omfattning av sådant
ansvar och svaren på de fyra första attitydfrågorna.
Allmänläkarnas attityder till fyra
ekonomiskt viktiga läkemedel (Seloken ZOC, Tenormin,
Losec, Lanzo) undersöktes särskilt i enkäten. Erhållna
data jämfördes med den faktiska förskrivningen (försäljningen)
av dessa medel från samtliga läkare. Resultaten visade
mycket stora skillnader mellan angivna attityder och
faktisk förskrivning.
I 12 landsting angav läkarna att de
vid hypertoni föredrog Tenormin framför Seloken ZOC, men
inte i något landsting var den faktiska förskrivningen
av Tenormin påtagligt större än för Seloken ZOC. Tvärtom:
Seloken dominerade i 9 av dessa 12 landsting. I 18 av 20
redovisade landsting sade sig läkarna föredra Lanzo
framför Losec men i samtliga landsting förskrev man
Losec i mycket större utsträckning än Lanzo.
Det finns troligen flera förklaringar
till dessa påtagliga skillnader mellan redovisade
attityder och faktisk förskrivning. Industrins marknadsföring
av läkemedel syftar i stor utsträckning till att skapa
"förformulerade behandlingsalternativ" hos förskrivarna,
för att marknadsförarens läkemedel "skall sitta i
ryggmärgen och i pennan". I förskrivningsögonblicket
bidrar detta, sammantaget med tidsbrist och patienters förväntan,
önskemål och motstånd mot preparatbyte, till en mindre
rationell hållning än man uppger när man tillfrågas i
enkät. En bidragande orsak är också att flertalet förskrivare
har bristfällig information om de faktiska
kostnadskonsekvenserna av olika förskrivningsalternativ.
Läkarnas attityder till det vid enkäten
ännu inte lanserade medlet Nexium undersöktes också.
Det visade sig att majoriteten av allmänläkarna hade en
bestämd uppfattning om medlet, trots att det ännu inte börjat
marknadsföras eller blivit kommenterat av läkemedelskommittén.
Detta understryker vikten av att kommittéerna så tidigt
som möjligt gör en bedömning av nya läkemedel, särskilt
av dem med stor försäljningspotential.
Om 1äkemedelskommittéerna vill nå samma framgång
som de kommersiella aktörerna kan man överväga att
nyttja samma metod som dessa, i stället för att som i
dag lita till en stegvis rationell tankeprocess, som inte
alltid tillämpas vid läkemedelsvalet. Kommittéerna och
landstingen måste också höja sin profil mot förskrivarna
och ge dessa bättre medicinska och ekonomiska motiv att förskriva
de rekommenderade medlen. Härvid kan man ha nytta av
realistiska pris- och kostnadsjämförelser av det slag
som NEPI publicerar.
---------------------------------------
Beställning
och information om pris: se Apotekarsocietetens
förlag.
telefon 08-723 50 29,
fax 08-149580.
|