SAMMANFATTNING
Jämförpriser på läkemedel
Läkemedelpriser/kostnader i kronor per dygnsdos under år 2000
Ett hjälpmedel för att bedöma kostnadseffekten av preparatrekommendationer
J. Lars G. Nilsson och Arne Melander

Läkemedelskommittéerna skall genom rekommendationer till personalen inom hälso- och sjukvården verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning. En rationell användning innebär att man även bör eftersträva en kostnadseffektiv användning. Följaktligen bör ett läkemedels pris vara en av de faktorer som en läkemedelskommitté har att väga in i sina rekommendationer.

De instrument som finns för att göra kostnadsmedvetna val av läkemedel är otillräckliga och ineffektiva, och det är praktiskt svårt att göra prisjämförelser mellan olika medel. Priser finns tillgängliga i FASS. Där anges olika priser på olika styrkor, beredningsformer och förpackningsstorlekar, vilka varierar mellan de olika preparaten. Det är därför komplicerat att göra prisjämförelser och att avgöra vilken kostnadseffekten blir av den ena eller andra rekommendationen. Den andra tillgängliga källan för pris- och kostnadsjämförelser är de grafiska presentationerna som finns i Läkemedelsboken. Dessa syftar till att informera den förskrivande läkaren vad ett recept på olika läkemedel kommer att kosta. Prisjämförelserna i LB ger därför bara delvis sådan information som behövs som underlag för preparatrekommendationer.

Med denna rapport försöker vi skapa ett nytt instrument för jämförpriser på läkemedel. Målgruppen för rapporten är läkemedelskommittéer som behöver beräkna kostnadseffekterna av olika rekommendationer. Sådana uppskattningar blir nämligen möjliga att göra för t.ex. ett enskilt landsting från de värden på kr/DDD, som blev utfallet för år 2000, för olika läkemedel som presenteras i rapportens tabeller. Måttenheten kr/DDD har använts i tidigare publicerade NEPI-rapporter.

DDD (definierad dygnsdos) är ett mängdmått som är jämförbart för olika läkemedel med olika aktiva substanser. DDD är definierad som den förmodade genomsnittliga dygnsdosen, då läkemedlet används av vuxna vid läkemedlets huvudindikation. Värden på DDD, i regel angivna som mängd aktiv substans, fastställs av WHO. Då DDD inte kan anges i mängd aktiv substans används i stället andra enheter t.ex. tabletter, milliliter eller gram salva.

Eftersom ett läkemedel har olika priser på olika styrkor, beredningsformer och förpackningsstorlekar blir prisjämförelser mellan preparat praktiskt svåra. Måttenheten kr/DDD utjämnar detta. Eftersom mängdmåttet DDD tillåter en jämförelse mellan olika läkemedel så är det också möjligt att jämföra olika läkemedels priser medelst måttet kr/DDD.

För kr/DDD kan vi se följande för- och nackdelar:

• Måttenheten är enkel och lätt att förstå.

• Den sammanfattar alla styrkor, beredningsformer och förpackningsstorlekar och även parallellimporterade varianter. Den är därför lämplig som underlag för rekommendationslistor.

• Den möjliggör simuleringar t.ex. av kostnadseffekter för olika rekommendationer eller möjliga effekter av angivna mål.
• Måttenheten kr/DDD visar de verkliga kostnadsskillnaderna för olika läkemedel, i detta fall för år 2000. Dessa skillnader kan man sedan väga mot preparatens för- och nackdelar.

• Kr/DDD är ett sammanfattande mått som inte är lämpligt om man t.ex. vill diskutera prisskillnader mellan originalläkemedel och parallellimporterade varianter eller mellan styrkor, beredningsformer eller förpackningsstorlekar.

• Tolkningen av data för nya läkemedel kan vara vansklig om förskrivningen inte har stabiliserats.
• Jämförpriset är inte dagsaktuellt utan avser förhållandet för angivet år.

Trots ovanstående nackdelar är vår slutsats att måttenheten kr/DDD är den hittills bästa enheten för prisjämförelser mellan läkemedel.

Vi hoppas att läkemedelskommittéer skall kunna använda "Jämförpriser på läkemedel" för att bedöma kostnadseffekter av olika preparatval. I regel vet man ganska väl hur många DDD av en viss läkemedelstyp som säljes i det egna landstinget under ett år. Eftersom listan anger kr/DDD under senaste år blir det enkelt att beräkna vad olika alternativa rekommendationer kan ha för kostnadseffekt. Listan kan även användas om man inom kommittén önskar sätta upp mål för förändringar i förskrivningen, eftersom kostnadseffekten av att dessa mål uppnås lätt kan beräknas från de data som finns i listan.

-------------------------

Beställning och information om pris: se Apotekarsocietetens förlag.
telefon 08-723 50 29,
fax 08-149580.