Konsumentinstitutet KILEN genomför den 24 oktober en hearing i Riksdagshuset tillsammans med Socialutskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Miljöpartiet. I samband med detta har bl a NEPI givits möjlighet att besvara följande fyra frågor:
1. Vilka är de allvarligaste problemen av irrationell läkemedelsanvändning som du/ni ser idag?
Vi måste få en samsyn kring patientens läkemedelsbehandling, inte bara mellan patient och vårdgivare, utan även mellan olika vårdgivare.
Idag råder ofta stor osäkerhet kring
- VILKA läkemedel en patient får och tar
- VARFÖR en patient får och tar enskilda läkemedel
Detta beror i sin tur på dels att det saknas möjlighet att skapa en översiktlig information kring patientens behandling tillgänglig för olika vårdgivare efter beslut av patienten. En sådan information måste vara kopplad till utredningsresultat och andra åtgärder inom vården och ses som ett arbetsverktyg för vårdpersonal, inklusive farmaceuter, för att kvaliteten på informationen som dokumenteras ska bli av tillräckligt god kvalitet. Informationen måste kunna följa patienten.
Utöver detta krävs ett förändrat förhållningssätt hos förskrivande läkare kring läkemedelsbehandling. Den fria förskrivningsrätten kräver ett stort mått av ansvarstagande för den enskilde patientens väl och ve. Skälen till val av behandling får inte vara otydligt för patient och andra vårdgivare utan måste dokumenteras på ett helt annat sätt än vad som sker idag i journalhandlingar. Ingen skulle drömma om att genomföra ens ett enkelt polikliniskt kirurgiskt ingrepp utan att tydligt ange orsaken till detta. Däremot initieras och förlängs komplexa, dyra och potentiellt riskfyllda läkemedelsbehandlingar som sträcker sig över många år med mycket mindre krav på dokumentation av gjord bedömning. En samlad information kring patientens behandlingar kommer att leda till mer och tydligare kollegiala krav på dokumentation och alltså bidraga till att förbättra dagens situation även vad gäller dokumentation.
2. Hur skall arbetet för rationell läkemedelsanvändning i Sverige och i världen gå till, enligt din/er mening? Vad behövs konkret för att vi skall kunna omsätta ord i handling?
Det behövs en samlad dokumentation (med god kvalitet!) inklusive beslutstöd tillgänglig för de som är i behov av den inom vården. Viktigt är att den enskilde individen ska kunna ha tillgång till denna information! Mycket arbete bedrivs redan för att nå detta mål inom ramen för bland annat de enskilda landstinget, Carelink, Apoteket AB och journalsystemleverantörer.
En viktig del i detta är att underlätta för förskrivare att i journal ange förskrivningsorsak och mål med behandlingen. För detta krävs i första hand en intelligent konstruerad databas över substanser kopplade till olika tänkbara förskrivningsorsaker (såväl registrerade indikationer som andra tänkbara förskrivningsorsaker) i olika nivåer beroende på frekvensen av dessa. Först när utformningen av en sådan databas är fastlagd kan journalsystemleverantörerna utveckla lämpliga gränssnitt där förskrivarens val av förskrivningsorsak stödjes av journalsystemen så att relevanta orsaker finns dokumenterade för andra vårdgivare som tar över ansvaret för patientens behandling.
Vi måste också inse att de patienter där det är störst problem med läkemedel är de äldre med många olika läkemedel. De är också de som redan i störst utsträckning har en nedsatt autonomi i sitt dagliga liv och i sina kontakter med vården. Utgångspunkten måste vara att de svåra integritetsfrågorna kring läkemedel måste lösas på likartat sätt som för annan vårdinformation.
3. Hur kan Sverige bli bättre på att samla alla krafter - alla aktörer för rationell läkemedelsanvändning?
Vi måste ha tydliga gemensamma mål inkl. en gemensam nationell målsättning för detta. När det gäller läkemedel så ingår även expedition och rådgivning på apotek samt naturligtvis kommunal vård- och omsorg. Samverkan måste därför äga rum mellan alla aktörer.
4. Hur vill du/ni definiera begreppet rationell läkemedelsanvändning, så att begreppet blir användbart och begripligt för alla?
Rätt läkemedel till rätt patient, i rätt dos, under rätt tid och till rätt kostnad. Det gränsar till att vara en floskel men beskriver faktiskt vad det handlar om.
Det är viktigt att betona att rätt läkemedel innebär att så långt som praktiskt och etiskt möjligt ta hänsyn till den enskilde patientens behov och preferenser. Genom en god samstämmighet mellan förskrivare och patient kring syftet med behandlingen inklusive behandlingens effekter och risker, åtföljd av kompletterande information vid behov från övrig vårdpersonal samt expedierande farmaceut ökar vi möjligheterna för att behandlingen ska fullföljas som det var tänkt.
För att lära oss mer om läkemedels effekter vid användning i vårdens vardag måste vi bli bättre på att följa upp såväl hur vi använder dem och vilka resultat vi uppnår. Sverige har unika förutsättningar för detta.
Sidan senast uppdaterad 11 oktober 2007