Ny avhandling

Pharmacoepidemiology of Antibiotics, Weak Opioids and Statins with Special Reference to Socioeconomic Aspects - an Ecological Approach

Karin Henricson

karin.henricson@apoteket.se

Målen med denna avhandling var: 

• Att studera sambanden mellan läkemedelsanvändning och socioekonomiska faktorer, demografi och sjuklighet
• Att undersöka variationen av användningen av antibiotika hos barn inom en större stad och utvärdera hur socioekonomiska faktorer påverkar denna variation
• Att studera sambandet mellan utbildningsnivå och användningen av antibiotika hos barn i danska och svenska kommuner
• Att studera användningen av svaga opioider i stad och på landsbygd
• Att utvärdera sambanden mellan användning av blodfettsänkande läkemedel och död i hjärtinfarkt i svenska kommuner
• Samtliga studier är så kallade ekologiska, det vill säga baserade på aggregerade data som möjliggör studier på gruppers egenskaper.

Studier av de största läkemedelsgrupperna Baserat på de sjutton distrikten i Malmö (indelningen har senare ändrats) har en ekologisk analys utförts avseende sambanden mellan socioekonomiska karakteristika och användningen av de fem största läkemedelsgrupperna bland personer 15-64 år gamla. För fyra av de fem grupperna (medel vid sjukdomar i nervsystemet (N), cirkulationsorganen (C), matsmältningsapparaten (A) och andningsorganen (R)) korrelerade användningen med ett relativt högt sjuktal, större andel av utländskt ursprung, hög andel arbetare, låg medelinkomst och hög andel med socialbidrag. För antibiotika (medel mot infektioner J) däremot, var bilden den omvända. I områden med en förmånlig socioekonomisk situation sågs en högre användning av antibiotika.

Antibiotika till barn En separat studie visade att användningen av antibiotika bland förskolebarn och skolbarn också var högst i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. Dessutom var andelen bredspektrumantibiotika, i förhållande till den totala mängden antibiotika, högre i områden med bättre socioekonomiska förhållanden. I områden med sämre socioekonomiska förutsättningar, däremot, var andelen penicillin V relativt hög. En jämförelse mellan kommuner kring Köpenhamn (Kopenhavs amt) och i Skåne visade att antibiotikaanvändningen bland barn 0-6 år var högre i Sverige än i Danmark. Det fanns en positiv korrelation mellan antibiotikaanvändningen i de skånska kommunerna och högre utbildningsnivå hos föräldrarna. Däremot var användningen av antibiotika bland danska barn lägre i familjer med hög utbildningsnivå.

Slutsatser: Skillnader i antibiotikaförskrivning kan spegla olika föräldra- och förskrivarattityder till antibiotikaanvändning. Sannolikt kan antibiotikaförskrivning influeras av andra faktorer än förekomsten av bakteriella infektioner. Tolkningen av relationer mellan socioekonomiska positioner (utbildningsnivå) och läkemedelsanvändning kan inte generaliseras från ett område till ett annat.

Studier på svaga opioider (smärtstillande ”narkotiska” medel) Kodein metaboliseras i viss grad till morfin, vilket medför risk för tillvänjning. D-propoxifen, en syntetisk, svag opioid, är framför allt känd för att, i måttliga överdoser och i kombination med intag av andra droger inklusive alkohol, kunna orsaka plötslig död. Användningen av kodein och d-propoxifen har studerats i riket, Stockholm, Göteborg, Malmö och Malmös omgivningar. Resultaten visar att användningen av kodein i Malmö och Göteborg var väsentligt högre än i Stockholm, i övriga Sverige samt i Malmös omgivningar. I Malmö förskrivs kodein mest av privata läkare. Medelålders personer, särskilt kvinnor, har hög användning. Områden i Malmö med hög användning av kodein hade en oförmånlig socioekonomisk situation och en högre användning av bensodiazepiner. Användningen av d-propoxifen visade inte detta mönster.

Slutsatser: Resultaten tyder på en olämpligt hög användning av kodein-innnehållande läkemedel i Malmö och Göteborg.

Studier av blodfettsänkande medel (statiner) Bevis finns för att statiner i kontrollerade kliniska prövningar reducerar riskerna för död i akut hjärtinfarkt. En ekologisk analys av statinanvändning och död i akut hjärtinfarkt i Sveriges kommuner genomfördes. Statinanvändningen steg 9-faldigt under den 7-åriga undersökningsperioden medan mortaliteten i akut hjärtinfarkt minskade. Denna nedgång hade dock börjat många år före introduktionen av statiner. Sambandet mellan statinanvändning i Sveriges kommuner och död i akut hjärtinfarkt beräknades. Ingen statinrelaterad riskminskning kunde påvisas i denna analys.

Slutsats: Ingen preventiv effekt på död i akut hjärtinfarkt på populationsnivå av statiner kunde observeras i denna studie. Frågor om det är möjligt att påvisa en effekt, om statiner förskrivs och används rätt, diskuteras.

Följande artiklar ingår i avhandlingen:

I. Henricson K, Stenberg P, Rametsteiner G, Ranstam J, Hanson BS,
Melander A (1998). Socioeconomic factors, morbidity and drug utilization
– an ecological study. Pharmacoepidemiol Drug Saf 7: 261-267.

II. Henricson K, Melander E, Mölstad S, Ranstam J, Hanson BS,
Rametsteiner G, Stenberg P, Melander A (1998). Intraurban variation of antibiotic utilization in children: Influence of socioeconomic factors. Eur J Clin Pharmacol 54: 653-657.

III. Melander E, Nissen A, Henricson K, Merlo J, Mölstad S, Kampmann J, Lithman T, Holme Hansen E, Melander A (2003). Utilisation of antibiotics in young children: Opposed relations with adult educational levels in a Danish and a Swedish county. Submitted for publication.

IV. Henricson K, Carlsten A, Ranstam J, Rametsteiner G, Stenberg P,
Wessling A, Melander A (1999). Utilisation of codeine and propoxyphene: geographic and demographic variations in prescribing, prescriber and recipient categories. Eur J Clin Pharmacol 55: 605-611.

V. Henricson K, Lindberg G, Merlo J, Melander A (2003). Statin use and mortality from acute myocardial infarction: A population-based ecological analysis. Submitted for publication.

Sidan senast uppdaterad 11 oktober 2007 av Gunnar Lindberg, NEPI
Tel: 040 - 33 34 51
Epost: gunnar.lindberg@nepi.net