Kristina Krigsman försvarade sin doktorsavhandling vid Uppsala Universitet "Refill Adherence to Long-Term Drug Treatment with a Focus on Asthma/COPD Medication" 21 september, 2007. Opponent var docent Johan Fastbom, Institutionen för Neurobiologi, Vård och Samhälle (NVS), Stockholm.
Kristina har genomfört sin avhandling med stöd från bland annat NEPI. Biträdande handledare har varit Lars G Nilsson samt Arne Melander. Avhandlingen finns att läsa i fulltext på Uppsala Universitets hemsida.
Följsamhet har beskrivits som den ultimata absorptionsbarriären och det illustreras i följande citat av C. Everett Koop: ”Läkemedel verkar inte hos patienter som inte tar dem”. Bristande följsamhet till läkemedelsordinationer är ett välkänt problem och internationella studier visar att följsamheten är högst 50% vid långtidsmedicinering. I Sverige finns en del övergripande studier som fokuserar på kvaliteten på förskrivningen men inga svenska studier har hittills studerat uttagsföljsamheten på en nationell nivå.
Patienterna följer inte alltid läkemedelsordinationerna utan använder sina läkemedel utifrån den egna synen på behandlingen. Detta kan medföra både under- och överanvändning och leda till misslyckad terapi med onödigt lidande och sjukdom som följd. Oföljsamhet leder också till onödiga kostnader i form av förlorad arbetsinkomst, vårdbesök, inläggningar på sjukhus och att dyr medicin blir felanvänd eller oanvänd (kassation). Oföljsamhet kan ibland vara bra t.ex. om behandlingen inte är ändamålsenlig. Detta är den första svenska studien av uttagsföljsamhet som studerar alla läkemedel för långtidsmedicinering och speciellt astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det övergripande syftet med avhandlingen var att kartlägga följsamheten till läkemedel för långtidsmedicinering i Sverige med speciellt fokus på hur patienter hämtar ut läkemedel (uttagsföljsamhet) mot astma/KOL. Syftet var också att bidra med metodutveckling inom området läkemedelsutköp. Specifika syften var att uppskatta uttagsföljsamheten för olika patientgrupper med långtidsbehandling, undersöka under- och överutköp, om läkemedelskostnader påverkas av frikort, jämföra två olika datainsamlingsmetoder, äldres uttagsföljsamhet till astma/KOL läkemedel, se om patienter med två olika kroniska sjukdomar har samma utköpsmönster till båda läkemedlen och även undersöka om patient profiler är en bra metod för att uppskatta uttagsföljsamhet.
De första två studierna bygger på insamlade avidentifierade kopior av flergångsrecept från 16 apotek i Jönköpings läns landsting. Genom bestämning av uttagsintervall fastställdes om patienterna hade läkemedel tillgängliga, så att de över huvud taget har kunnat vara följsamma till läkarens ordination. Uttagsföljsamhet beräknades genom att antalet dagar som ordinationen räckte dividerades med antal dagar mellan utköpen. Analyser genomfördes med avseende på både under- och överutköp. Tillfredsställande uttagsföljsamhet definierades som att patienten hämtat ut läkemedel så att det täckte 80-120% av den ordinerade behandlingstiden.
Resultaten visar att den genomsnittliga tillfredställande uttagsföljsamheten för all långtidsmedicinering i Jönköpings läns landsting, var 57% (n=3 636). Vidare var underutköpet 21% och överutköpet 22%. Patienter som underutköpte läkemedel hade bara läkemedel tillgängligt under halva behandlingstiden. Kartläggningen visar också att de som hade frikort överutköpte läkemedel i högre utsträckning (33%) än de som inte hade frikort (19%) och detta leder till onödiga kostnader för samhället. Skillnaden i uttagsföljsamhet mellan olika läkemedelsgrupper var stor, högst uttagsföljsamhet uppmättes för medel för antikonception (81%) och lägst för demensmedel (20%). Astmaläkemedel för inhalation hade en låg uttagsföljsamhet (<40%).
De övriga studierna i avhandlingen baserades på läkemedelsutköp hos ett representativt urval av 17 000 jämtlänningar registrerade i den s.k. Jämtlandsstudien, en receptdatabas med individuppgifter. Läkemedel mot astma/ KOL var i fokus för dessa studier. Uttagsföljsamheten bestämdes både genom att beräkna uttagsföljsamheten som i de två första studierna och genom introduktionen av s.k. patientprofiler. Dessa profiler illustrerar grafiskt hur varje patient hämtar ut sina läkemedel. Grafen visade datumen för varje utköp och hur länge respektive utköp räckte tidsmässigt.
Endast en tredjedel av patienterna med läkemedel mot astma/KOL hade en tillfredställande uttagsföljsamhet i enlighet med läkarnas ordinationer. Detta gällde även för de äldre patienterna. Man kan därför anta att många patienter är underbehandlade. Vid jämförelse av registerdata med manuellt insamlade recept visar den manuella metoden på god validitet, åtminstone vid astma/ KOL. Detta är av vikt för att kunna studera uttagsföljsamhet när registerdata inte är tillgängligt.
I Jämtlandsdatabasen var det 56 patienter som använde läkemedel mot både diabetes typ 2 och astma/KOL. Av dessa patienter hade 52% samma utköpsmönster för både läkemedelsgrupperna och de flesta av patienterna hade en tillfredsställande uttagsföljsamhet. Resterande 48% hade därmed olika utköpsmönster och det fanns ingen korrelation när det gäller utköpsmönster för dessa läkemedel. Hypotesen att patienter med tillfredsställande uttagsföljsamhet till diabetesläkemedel också skulle ha tillfredsställande uttagsföljsamhet till astma/KOL-läkemedel kunde därför inte fastställas.
Sammanfattningsvis visade avhandlingen på att hälften av alla recept som hämtades ut för långtidsmedicinering hade en tillfredsställande uttagsföljsamhet medan motsvarande siffra för astma/KOL läkemedel var 30%. Resul63 taten uppvisade också att underutköp av astma/KOL läkemedel var vanligare än överutköp. Patienter med frikort överutköpte läkemedel i större utsträckning än de patienter utan frikort. Manuellt insamlade recept antydde ha en god validitet vid jämförelse med registerdata för att uppskatta uttagsföljsamhet. Patienter som använde läkemedel mot två kroniska sjukdomar hade olika utköpsmönster för de både läkemedlen. Patient profiler visade sig vara en användbar metod med en hög överrensstämmelse mellan två oberoende bedömare. Profilerna användes för att komplettera den beräknade uttagsföljsamheten, men fler studier behövs med större och fler populationsgrupper.
Det nya nationella läkemedelsregistret i Sverige ger stora möjligheter i framtiden att undersöka läkemedelsanvändningen och därmed uttagsföljsamheten i ett vidare perspektiv.
Sidan senast uppdaterad 11 oktober 2007