Start Aktuellt Metodbok Resurser Nätverk Artiklar Om NEPI
NEPI - nätverk för läkemedelsepidemiologi

Läkemedel Betalning Kostnad Volym Individdata Läkemedelsregistret Sweden eXplorer

Väntetidsfördelning

De nya måtten på läkemedelsanvändningen kan grafiskt illustreras med begreppet väntetidsfördelning (waiting time distribution). En väntetidsfördelning utgörs av antalet ”nya” användare per månad, det vill säga antalet individer som första gången sedan mätperiodens start hämtar ut ett recept på läkemedlet betraktat ensamt eller som del i en läkemedelsgrupp. Varje individ som använder läkemedlet räknas således bara en gång under perioden.

Termen väntetidsfördelning kommer av att den visar hur länge man måste vänta innan en läkemedelsanvändare förekommer i diagrammet för första gången.

Detta kan illustreras i ett diagram ur vilket en rad olika mått kan utläsas eller beräknas.

Diagram 1. Väntetidsfördelning för A10A, insulin i riket, år 2007. Källa Socialstyrelsens läkemedelsregister.

diagr1.gif

Periodprevalensen är den totala ytan under den tänkta kurva som staplarnas höjd bildar, det vill säga antalet unika användare i varje månadsstapel summeras och bildar tillsammans det totala antalet personer som använt läkemedlet under perioden.


Det totala antalet användare av insulin under 2006 (diagram 1) är ungefär
58 000 + 39 000 + 27 000 + 12 000 + 8 000 + 5 000 + 2 000 + 2 000 + 2 000 + 2 000 + 2 000 + 2 000 = 161 000.

Incidensen är antalet nytillkomna användare efter att alla kroniker hämtat ut sina recept. Eftersom de flesta recept köps ut var 3-4 månad når man därefter ett stabilt läge där staplarna illustrerar ”nya” incidenta användare. Staplarnas höjd mot slutet av diagrammet (markerat med en horisontell linje i diagramerna nedan) utgör därmed ett mått på incidensen för läkemedlet eller insättningsorsaken. I denna rapport har incidensen för olika läkemedelsgrupper beräknats utifrån ett medelvärde på nyinsättningar under årets fyra sista månader.

Punktprevalensen den första dagen i mätperioden beräknas som arean under kurvan före utplaning minus incidensen, det vill säga antalet prevalenta användare av medlet.

Den genomsnittliga uppskattade behandlingsdurationen kan approximeras genom förhållandet mellan punktprevalens och incidens.

Uttagsintervallet uppskattas genom lutningen på den första delen av kurvan (markerat med ett streck i diagram 1 och 2) – ju brantare lutning desto kortare uttagsintervall.

Säsongsvariationer syns som olika toppar i kurvan (diagram 3).

Läkemedel som ofta förskrivs med kortare uttagsintervall kommer att ha en brantare lutning på den första delen av kurvan eftersom de allra flesta prevalenta användarna hämtar ut inom en månad efter förra uttaget. Detta medför att de kommer att synas i den första stapeln i diagrammet och kurvan planar ut snabbare än för läkemedel som oftare förskrivs med ett uttagsintervall om tre månader. En typisk läkemedelsgrupp med detta utseende är N05A, neuroleptika (diagram 2).

Diagram 2.Väntetidsfördelning för N05A, neuroleptika i riket, år 2007.
Källa Socialstyrelsens läkemedelsregister.

diagr2.gif

Med väntetidsfördelningar finns möjligheten att beskriva ett läkemedels säsongsvariation eftersom antalet incidenta användare kommer att öka vid vissa specifika tider på året. Exempelvis kommer antalet nya (incidenta) användare av antihistaminer vara betydligt större på våren än på hösten (diagram 3).

Diagram 3. Väntetidsfördelning för R06, antihistaminer i riket, år 2007.
Källa Socialstyrelsens läkemedelsregister.

diagr3.gif

Läkemedel som förskrivs i kurer om kortare perioder, till exempel antibiotika eller vissa antiinflammatoriska medel (NSAID), kommer att ha mindre skillnader mellan första delen av diagrammet och den del när kurvan planat ut. Det antyder att antalet långtidsanvändare är litet och nya incidenta användare med recept för enstaka uttag är många (Diagram 4).

Diagram 4. Väntetidsfördelning för J01, antibiotika i riket, år 2007.

Källa Socialstyrelsens läkemedelsregister.

diagr4.gif

För läkemedelsgrupper där nya läkemedel introducerats under den studerade tidsperioden kan incidensen öka kraftigt då det nya läkemedlet introduceras. Exempelvis introducerades rimonabant (Acomplia) i november 2006. När läkemedlet introducerades i november 2006 förskrevs många nya recept på läkemedlet, vilket resulterade i att antalet personer nyinsatta på bantningsmedel användare ökade kraftigt i november-december (diagram 5).

Diagram 5. Väntetidsfördelning för A08, bantningsmedel i riket, år 2006.
Källa Socialstyrelsens läkemedelsregister.

diagr5.gif

Start      Aktuellt      Metodbok      Resurser      Nätverk      Artiklar      Om NEPI